Antiken

Antiken kan delas in i flera mindre epoker:

Arkaisk tid är perioden från 700 f.Kr. till 480 f.Kr. Den kännetecknas av stadsstaternas uppkomst.

Klassiska tiden är åren mellan 480 f.Kr. och 323 f.Kr. Då lade man ner mycket åtanke till konst, litteratur och filosofi. Den slutar då Aten besegras av Makedonien.

Hellenistiska tiden är tiden från 323 f.kr till 30 f.Kr. Den tiden inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Därefter uppkommer nya stater som Seleukidiska riket och Ptolemeiska riket. Tiden slutar med att Rom erövrar Egypten.

Kungariket Rom är åren mellan 753 f.Kr. till 509 f.Kr. Det sägs att staten grundades av Romulus. Under den tiden var romarriket ett kungadöme där under denna tid 7 kungar regerade. Den tiden slutar då romerska republiken införs.

Romerska republiken är perioden från 509 f.kr till 27 f.Kr. Under den tiden utvecklades Rom från en stadsstat till ett imperium. Den tiden avslutas då Augustus blev kejsare. En ny tid tar form, Kejsartiden.

Kejsartiden varar från 27 f.kr till 476 e.Kr. Efter att Augustus blivit kejsare inleds en 200-årig fred kallad Pax Romana. År 396 e.Kr. delas Rom i en östlig och västlig del. Det slutar med att Västrom går under. 

Senantiken räknas till åren fram till 600 e.Kr. och brukar räknas som en övergångsperiod till medeltiden.

Under antiken uppstod demokratin och många vetenskapliga upptäckter gjordes. Stora matematiker och filosofer fanns under den tiden. Det som kännetecknar antiken som tipsepok är olympiska spel, litteratur, konst, arkitektur, filosofi och teater.  I Antikens Grekland lade man ner mycket fokus på kärleken till visheten och kulturen och i Rom utvecklades stridskonsten och arkitekturen för att just Rom skulle växa.

Antikens Grekland

På 400 f.Kr. var Aten en demokrati. Den atenska demokratin var något unikt på den tiden. Medborgarna hade yttranderätt och kunde föreslå lagar.  Alla medborgare möttes på Agora, vilket är det stora torget i Aten. Medborgarna röstade direkt och därför kallas denna typ av demokrati för direktdemokrati. Till medborgarna räknades inte allt folk, kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap. Aten hade ungefär 300 000 invånare, och av dem var det bara 30 000 som fick vara med och rösta. Även fast det bara var en bråkdel som hade rösträtt var det ändå väldigt många personer för den tiden som hade inflytande över det politiska livet.

Medborgarna skulle vara med i röstningen om folkförsamlingen, vilket var den lagstiftande makten, regeringen, vilket styrde staten, och domstolen, vilket upprätthöll ordningen. Varje år bestämdes stadsstatens ämbeten genom lotteri där alla medborgare hade lika stor chans att bli vald. Varje år valdes alltså 360 män som skulle styra staten Aten. De delades upp i 12 grupper med 30 män i varje, vilket innebar att varje grupp fick styra staten under en månad. Varje man hade sedan den högsta verkställande makten under en dag.

Statsmannen Solon var den som gjorde så att denna demokrati föddes. År 594 f.Kr. införde han en ny författning som begränsade de rikas makt och gav de fattiga fler rättigheter. Men det var inte förrän 508 f.Kr. som Kleisthenes bestämde att alla fria vuxna män skulle ha lika rätt. År 31 f.Kr. försvann demokratin i Grekland då Romarna avskaffade stadens självstyre. Direktdemokratin finns kvar än idag, till exempel i Schweiz och i mindre kommuner i USA. Men för att direktdemokratin ska fungera behöver befolkningen vara rätt så liten. 

De två viktigaste stadsstaterna var Aten och Sparta. Aten var den största grekiska stadstaten och hade uppemot 400 000 invånare när staten var som störst. Statens makt byggde på handel. För att skydda handeln byggde de en stark flotta. Aten krigade inte mellan de andra grekiska staterna, utan försökte visa sin makt genom diplomati och allianssystem. Aten var beroende av slavar som arbetskraft för att kunna utvecklas. Samhället grundades helt enkelt på slavekonomi och hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnan sågs som mannens ägodel. Om en fri man dödade en slav fick han betala skadestånd till slavens ägare, så lite var de värda.

Sparta var Atens största rival. Sparta låg på halvön Peloponnesos och hade ungefär 100 000 invånare. Invånarna levde på jordbruk och boskapsskötsel. Det som gjorde Sparta mäktig var deras armé. Sparta använde sin armé till att attackera och ta över städer runt omkring. Människorna i städerna som erövrades av spartanerna blev till slavar som skötte jordbruket och boskapsskötseln. Redan som sjuåring fick de spartanska pojkarna börja tränas till att bli soldat på heltid. De sattes i ett läger som både var skola och militärförläggning. Utbildningen var tuff och de fick snålt med mat. Efter 13 år var deras utbildning klar och efter det tillhörde de armén tills de var 60 år. I Sparta hade kvinnorna en bättre ställning än andra delar av Grekland under den tiden. Det var dem som övervakade slavarna och såg till att arbetet som slavarna utförde sköttes ordentligt. De kunde också äga egen jordbruksmark och fick en bra utbildning. Att föda nya söner som kunde bli soldater i armén var en av deras viktigaste uppgifter. I Sparta styrdes staten av två kungar, men dem var inte politiskt involverade. Det de gjorde vara att leda religiösa ceremonier och leda armén i strid. Det var senaten som hade makten. Senaten bestod av 28 män från de äldsta och finaste familjerna. Senaten stiftade olika lagar. Det var antingen senaten eller medborgarna som fattade beslut.  Fem ämbetsmän var utsedda varje år till att ha makten och genomföra senatens beslut.

Romarriket

Rom styrdes till en början av kungar, men från 509 f.Kr. till 27 f.Kr. var romarriket en republik. Senaten som styrdes av två konsuler folket hade valt hade då makten. De två konsulerna skulle helst vara fiender därför att de inte skulle bilda pakter och när det var krig utsågs en av dem till diktator som skulle leda armén. Man valde två stycken konsuler därför att de var rädda för att en person skulle få all makt och bli diktator. I senaten satt 300 män från de rikaste familjerna, adeln. De kallades för patricierna och resten av folket kallades för plebejerna. Plebejerna fick rösta i folkförsamlingen. De fick inte göra så mycket, utan bara säga ungefär ja till senatens beslut. Plebejerna fick på senare tid en representant som de valde, kallad folktribun, och han hade rätten att säga nej till besluten senaten tog. Han kunde lägga in sitt veto, alltså hade han rätten att stoppa ett förslag. Man skulle på ett sätt kunna kalla den romerska republiken för en demokrati därför att det var en skillnad från förut då Rom var en diktatur. Men demokratin i Rom gynnade bara de rika och de rika kunde köpa folkets röster. Demokratin var inte samma som i Aten. I Rom var alla uppdelade i olika samhällsklasser där den högsta klassen hade mer att säga till om än de fattiga medborgarna. I Aten kunde alla föreslå lagar, medan det i Rom var senaten som utformade lagarna.

Under Antiken utvecklades ett genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. På 1600-talet i Sverige kunde man fortfarande dömas efter romersk lag. Man kan se många spår i lagarna från den tiden, till exempel lagen som innebär att ingen anklagad ska dömas ohörd eller mot sitt nekande. Den romerska rätten innefattar också att man är oskyldig till motsatsen har bevisats och att alla är lika inför lagen. De ansåg även att lagarna inte skulle vara bundna till religion eller ideologi. Senaten var den som skrev ner alla lagar och den första lagsamlingen kallades Tolv tavlors lag och är från 400 f.Kr. Tyvärr missbrukades ofta rättssystemet av rika och mäktiga överklassromare för att få sin vilja igenom på de fattigas bekostnad.

Julius Caesar var den sista konsulen innan kejsartiden inleddes. Han blev mördad av sitt eget folk, senaten, år 44 f.Kr. Efter hans död utbröt ett blodigt inbördeskrig. År 31 f.Kr. besegrade en kejsare vid namn Octavianus, adoptivson till Julius Caesar, Marcus Antonius vid Actium. Octavianus blev efter det ensam härskare över Rom och Roms första kejsare. En ny tid tar form, kallad kejsartiden. Kejsartiden har fått sitt namn från Octavianus familjenamn Caesar och utspelar sig från år 31 f.Kr. till år 476 e.Kr.

Octavianus bytte så småningom namn till Augustus. Augustus tog kontroll över armén och stärkte centralmakten. Det blev inre fred i Romarriket och denna tid kallas för Pax Romana. Den varade i 200 år, från då Augustus blev kejsare till 180 e.Kr. då kejsaren Marcus Aurelius dog. Freden gällde bara inom gränserna, utåt pågick fortfarande gränskrig. Pax Romana var bra på många sätt. Det minskade arbetslösheten, ökade byggnadsverksamheten, Rom fick ett bättre skattesystem och valutan var likadan över hela Romarriket. Handeln stärktes då sjömän vågade segla längre utan att behöva oroa sig för krig och man kunde färdas säkert på de romerska vägarna. Postväsendet förbättrades även och man kunde skicka brev över hela Romarriket. Det gjorde att kristna på den tiden kunde sprida evangelium snabbt och säkert. Det sägs att Augustus gjorde så att Rom byggdes upp till en modern och lyxig stad. Han lät sina krigskunniga soldater sköta krigen medan han byggde upp Romarriket. Han erövrade många länder, exempelvis Egypten, och byggde akvedukter så att Rom fick tillgång till rent vatten.

Efter Augustus kom nya härskare, Tiberius, Caligula, Claudius och Nero. Efter Nero fanns ingen släkting av Julius Caesar som kunde ta över kejsarrollen och ett inbördeskrig utbröt. Efter ett år tog familjen Flaviska över makten. Kejsare och kejsare blev ledare över Rom fram till 395 e.Kr. då Rom splittrades. Rom delades upp i en östlig och en västlig del efter att en kejsare vid namn Theodosius hade dött och hans söner fick varsin del. Några av de mest kända kejsarna av den Flaviska familjen var Vesapasianus som byggde Colosseum, Hadrianus som byggde muren tvärs över England och Konstantin som gjorde så att kristendomen blev en statsreligion i hela romarriket. Romulus Augustus var den sista kejsaren och hann bara vara det i ett år innan han besegrades av gotiska hövdingar och Västrom går under, år 476 e.Kr. Därmed slutar kejsartiden.

Romarrikets fall började stegvis. Samhällsekonomin krympte, städerna krympte och handeln minskade. Det byggdes inte fler teatrar eller arenor efter år 250 e.Kr. Västrom styrdes av svaga kejsare. Hunner och germaner anföll i årtionden och hade fått övertaget över romarriket.  De kunde inte försvara sig mot alla germaner som attackerade riket. Germanerna hade bildat egna kungariken, vilket gjorde att kejsaren fick en lägre position. Formellt sätt erkände de ändå kejsaren som överhuvud, men det var inte på samma sätt som förut, staten hade inte samma finansiella och militära makt. Östrom levde kvar ända fram till år 1453 tills då dem erövrades av ett turkiskt folk. Krigen hade varit kostsamma och staten var tvungen att höja skatten. Det ledde till att många lämnade städerna och började försörja sig själva på landsbygden. Staten hade inte längre kvar tillräckligt med soldater, vilket gjorde att de hade svårare att försvara sig från attacker utifrån. Klimatförsämringen bidrog till missväxt, hunger och sjukdomar, exempelvis Malaria, vilket också är en anledning till att befolkningen minskade och allt mindre kunde vara soldater som skyddade Rom från alla dessa hunner och barbarer som tog sig in från gränserna.

Vad har vi kvar från antiken?

Det vi har kvar från antiken är språket latin. Växter, djur, grundämnen med mera har namn på latin. Vi har även kvar ord från den tiden, till exempel senat, konsul och veto. Många språk härstammar från latin, till exempel italienska, franska, spanska och portugisiska. Vi hämtar också mycket inspiration i litteratur, skulptur, måleri och arkitektur från antiken och det var även grekerna som skapade våra tre diktarter epik, lyrik och dramatik med grenarna komedi och tragedi.

Den romerska rätten har också blivit grunden för det europeiska rättssystemet och många av våra lagar kommer därifrån. Många idéer och principer är kvar från antiken, till exempel Pythagoras sats som handlar om sambandet mellan längden på sidorna i en rätvinklig triangel. Kristendomen formades också under antiken. Vi har även kvar olympiska spel som för första gången hölls i antikens Grekland i Olympia. Den äldsta förteckningen över tävlingar i Olympia är från 776 f.Kr.

Men det vi framförallt har kvar från antiken idag är tanken om demokratin. Demokratins idé kom för första gången upp i antikens Grekland. Sedan är den demokratin inte samma som det vi idag kallar demokrati. Exempelvis fick inte alla vara med och rösta, utan bara 10 % av befolkningen. I Sverige röstar man inte heller på samma sätt som man gjorde i Aten. Det finns såklart ställen i världen som röstar på det viset, alltså direkt, men i Sverige är det inte så vi röstar. Idag får alla vara med och rösta, kvinnor och män, och människor som har det bättre ställt har inte mer makt. 

PRAO v.15 - Arne Lundquist Måleri AB (11/4 - 15/4)

I måndags var min första prao-dag på Lundquist måleri. Där praoar jag med Amalia, Liv och Felicia. Egentligen var det inte meningen att jag och Felicia skulle praoa där, men vi hade inget annat alternativ. Vi hade ringt flera affärskedjor, närmare 50 stycken, och frågat om de tog emot praoelever, men antingen hade de redan någon praoelev eller så tog de bara emot folk från handelsprogrammet. Vi ringde i princip alla affärer i stan, men vi var ganska sent ute med att ringa (vi ringde under januari och februari) så det kan ha berott på det. I alla fall, då frågade vi Amalia om vi också kunde praoa på Lundquist måleri, eftersom hennes pappa arbetar där, och det gick bra. 

På måndagen började vi klockan 8 och när vi kom dit visade Amalia oss runt i stället. Efteråt fikade vi och sedan fick vi följa med till ett ställe där Lundquist måleri håller på att måla. När vi kom tillbaka var det dags att börja sortera målarburkar i rätt fack i garaget. Det var ganska jobbigt och det tog oss nästan fyra timmar, men jag tyckte ändå det var lite kul eftersom jag gillar att sortera. När vi var klara med det fikade vi igen och fick sluta. Klockan var då halv 3.

I tisdags började vi klockan 8 och slutade klockan 3. På morgonen fick vi följa med en som heter Jörgen till Kalix. Där fick vi se när de höll på att måla om ett brandskadat hus. När vi kom tillbaka behövde vi sopa bort grus från parkeringen och då kom även läraren Stina på besök. Under dagen följde vi också med Jörgen till Coop Arena, för senare på kvällen under hockeymatchen skulle Lundquist måleri ha ett samarbete med Luleå hockey. Vi åkte även till Happy Homes och där visade chefen på Happy Homes oss runt i byggnaden.

I onsdags åkte vi till Umeå och träffade två av arbetsledarna för mattläggare som jobbar på firman Concreto golvteknik. Det blev lite tid över och då gick vi runt i affärer. Vi åkte 7 på morgonen och var hemma igen halv 5.

I torsdags åkte vi till en däckverkstad för att se hur det ser ut där. På däckverkstaden tillverkas däcken till bilarna på Lundquist måleri. Vi åkte även till Happy Homes igen och där gjorde vi ingenting. Lundquist måleri köper all sin målarfärg där så därför åker de dit mycket. Efteråt fortsatte vi att sopa parkeringen och blev klara med det. Senare var vi och tittade där det nya Teliahuset håller på att byggas och målas invändigt. Där fick vi ta på oss gula västar och skyddshjälmar. Vi började klockan 8 som vi gjorde varje dag, förutom då vi for till Umeå, och slutade efter 2.

I fredags åkte vi först och köpte målarbyxor och sedan åkte vi till Lundquist måleri och började måla. Vi skulle måla några brädställningar svarta. Först slipade vi dem, sedan skrapade vi dem och sedan målade vi dem. På slutet av dagen gjorde vi intervjun. Den dagen fick vi sluta tidigare än vi brukar, klockan 13.30, och vi började som vanligt klockan 8. 

Det har varit en givande arbetsvecka som var roligare än jag trodde den skulle vara. Det har varit roligt och lärorikt att praoa på två helt olika ställen under dessa två veckor. 

PRAO v.14 - BD Pop (4/4 - 8/4)

Jag ordnade PRAO-platsen genom att jag och Liv ringde dit. Vi var ganska tidiga ute med att ringa dit så det fanns platser kvar då vi ringde. Idéen till att praoa på Bd Pop fick jag genom att jag hade hört att några andra elever praoade där förra året. I stora drag kan man säga att Bd Pop är ett utvecklingsbolag med uppgift att stödja regionala artister och musikproduktioner.

I måndags var det första praodagen på BD Pop där jag och Liv praoar. Då började vi klockan 10 och när vi kom dit hälsade vi på de anställda. Det första som vi skulle göra var att vara med på ett möte. De som arbetar på BD Pop har ett möte varje måndag för att se hur veckan ser ut och så vidare. Vi fick också veta våra arbetsuppgifter och arbetstider. Efter det fick vi söka upp olika band som de jobbar med och andra projekt de håller på med, popkollo däribland, för att få någon slags inblick i vad de gör där på BD Pop. På slutet av dagen började vi skriva en låt som vi skulle spela in på torsdagen då vi skulle få vara i studion.

I tisdags åkte vi till Övertorneå för att ha ett möte med någon som jobbade på ABF (Arbetarnas bildningsförbund) Övertorneå där vi bland annat fikade. Sedan åkte vi hem igen. Det var inget vidare kul med tanke på att vi fick sitta i en bil i + 4 timmar. Vi åkte klockan halv nio och kom hem vid tvåtiden.

I onsdags började vi klockan 10 och var bara där fram till lunch eftersom vi skulle ”arbeta” på kvällen. Vi skrev då färdigt vår låt som vi började med på måndagen. På kvällen var det Open Space på Ebeneser. Där uppträdde vi med låten One call away. Vi skulle vara där klockan 5, men det började inte förrän klockan 7. Tills klockan var 7 väntade vi bara och provspelade låten. Vi var först med att uppträda och efter det lyssnade vi på andra folk som uppträdde. Det slutade efter 8 någon gång. Då det är Open Space på Ebeneser kan vem som helst komma och uppträda. Det är fri entré och det är inte ett måste att spela musik utan man kan göra andra saker också, till exempel läsa en dikt eller dansa. Det är en öppen scen för alla.

I torsdags var vi i studion hela dagen och det var jätte kul att få testa på det. Vi började klockan 10 och slutade klockan 3 ungefär. När vi kom dit fick vi först en genomgång av en som jobbar på BD Pop om hur studion fungerar och så vidare. Sedan spelade vi in låten som vi har skrivit själva. Efter det fixade vi med ljudet, lade till stämmor, extra instrument m.m. Från början när vi spelade in låten använde vi bara oss av sång och gitarr, så vi lade till andra instrument också för att låten skulle bli lite mer fyllig och låta bättre helt enkelt.  Jag spelade förutom gitarr också synth och Liv lade till olika sångstämmor. Till vår hjälp med allting fick vi chefen Pär, utan honom hade vi inte fixat något alls. Låten blev klar till slut och efteråt plockade vi undan gitarren och alla mikrofoner och sladdar.

I fredags, idag, började vi klockan 10. När vi kom dit fick vi vara med på ett skype-möte med ett band. Efter det gjorde vi vår intervju och sedan åt vi och åkte hem. Vi fick sluta kring halv ett. Vi fick även med några grejer därifrån, bland annat cd-skivor, vilket var supersnällt.

Jag tycker veckan har varit spännande och jag har fått en bra inblick på hur det skulle vara att arbeta på BD Pop. 

Inför PRAO:n

Vad är du bra på?
Jag är bra på att spela gitarr, att ta hand om min lillebror, äta, att skjuta upp saker, såga mig själv av misstag och att skratta. Om jag ska det lite mer seriöst så är jag bra på att lösa problem, så därför hade jag kanske velat arbeta med något sådant i framtiden som alltså har med det att göra.

Vilka egenskaper har du?
Som person är jag glad, snäll, rolig, omtänksam, ibland envis, målmedveten, ambitiös, lojal, driven, sympatisk och har viljan att lära.

Vilka värderingar har du om vad som är viktigt i livet?
Det viktigaste i livet tycker jag är att vara lycklig. Att man gör något man älskar och att man umgås med folk som gör en glad. Att man mår bra både i själen och i det yttre. Och att man tar dagen som den kommer och allmänt lever livet. Det är också viktigt att man någonstans blir älskad. Om inte mår man nog inte så bra.

Hur ser ditt liv ut om 10 år?
Om tio år bor jag i en lägenhet med min pojkvän. Senare flyttar vi till en villa och skaffar familj. Förmodligen utbildar jag mig fortfarande till något, eller så är jag färdig med min utbildning och har fått jobb någonstans.

Vad har du för drömmar?
Jag har inte riktigt några speciella drömmar, men till gymnasiet tänker jag antingen gå ekonomilinjen eller naturlinjen. Sedan efter gymnasiet är väl min plan att plugga vidare till något, exempelvis till arkitekt, läkare eller forskare. Att arbeta inom media hade också varit kul. Men just nu vet jag inte riktigt vad jag vill bli. Det viktigaste är ändå att man trivs i arbetet och att man gör något man gillar. Lönen och så vidare har ändå ingen betydelse i slutändan. Om man har något jobb som man inte ens tycker om och bara jobbar för pengar har man på något sätt slösat bort sitt liv. Jag menar när man ändå har den chansen att kunna bli vad man vill. Eller det kanske inte går att bli allt, men det mesta i alla fall. Om man tänker andra drömmar så är min dröm att åka till Nya Zeeland och hoppa bungyjump där. Det hade varit en häftig upplevelse.

Hjärtans fröjd s 50

Jag tror att boken utspelar sig i ett litet samhälle i närheten av Göteborg eftersom att hennes förra adress var därifrån, och så långt kan hon ju ändå inte ha flyttat. Jag tror att den utspelar sig i en liten stad eller by därför att det inte är så speciellt många på bussen, och det är långt till skolan. Det tog honom 40 minuter att åka dit. Boken utspelar sig nog på slutet av 80-talet eller början av 90-talet. De använder gamla saker som man inte gör nu, till exempel LP skivor. Och trender och sådant är inte likadant som det är nu. Sedan är boken utgiven år 1992, så då utspelar väl sig boken under den tiden.
Han såg tjejen för första gången när hon skulle kliva på bussen en dimmig novembermorgon. För att få kontakt med henne försökte han göra så att hon la märke till honom till exempel att hoppa längre fram i bussen, men det gjorde hon inte så det var inte före han hade skrikit "anka" hon upptäckte honom. Efter det försökte han sätta sig bredvid henne och prata med henne på bussen.
Han spolar ner busskortet i toaletten därför att busskortet påminner om henne. Hon har väl antagligen krossat honom, och för att glömma henne måste han förstöra alla grejer som på något sätt påminner om henne och deras tid. Varför han just spolar ner det i toaletten vet jag inte.
Den tysta grammatikboken var deras sätt att träffa varandra, deras anledning till att träffa varandra. Den var den boken tjejen råkade glömma i hans knä på bussresan när de satt och pratade. Hon la även ner boken i hans påse också efter hans första besök hos henne därför att hon ville att han skulle komma tillbaka.
De andra sakerna på listan som jag kan koppla samman är vykortet; som hon visade honom en gång på bussresan efter att han hade sagt att hon liknade en katt, krukväxten; eller Hjärtans fröjd som den hette, var växten hon gav honom efter hans första besök hos henne, sångboken; där det var en text om Hjärtans fröjd som de sjöng på musiken under den tiden, och en LP där det fanns en sång som hette Red hair som han tyckte påminde om henne och honom.
Tjejen heter Ann-Katrin och kallas för Anka.
Uttrycket "var han man eller mus?" menas med att han helt enkelt var mer som en mus än som en man. Han var alltså feg, han vågade inte prata med flickan i början på bussen. Han bara glodde på henne.
"It takes two to tango" menas att man behöver vara två till saker och ting. Att man behöver vara två i livet för att klara av vissa saker.
Musikläraren berättade att man kunde använda citronmeliss som abortmedel. Musikläraren kom fram till det när han började prata om att den visan var en av de mest älskade visorna och verkade så oskyldig, men att den istället inte var ren och oskyldig som man skulle kunna tro.
Bilden på vykortet föreställer ett katthuvud och en flicka med ett kattliknande ansikte. Med "Såg det här kortet. Kom att tänka på dig. Kan du förstå varför?" tror jag att denne Björn vill säga att han tyckte hon var precis som texten löd under bilden; mjuk, smidig, kokett och falsk och att hon lockar till sig killar och sedan sviker dem. Björn hade nog varit med om det och han kan ju även ha tyckt att hon liknade en katt till utseendet.
För mig har pojken brunt fluffigt, men inte alltför långt hår, blåa ögon och är medellång. Han spelar cool framför tjejen, men egentligen är han en mes som inte har har några som helst erfarenheter av tjejer. Tjejen har rött-orange lockigt hår och bruna ögon, fräknar och går ofta i en mossgrön jacka. Liknar kanske ett troll lite till utseendet. Känns som att hon brukar måla sig med svart eyeliner under ögonen. Ganska lång, jämnlång med killen eller kanske lite längre. Hon är en lurig typ som spelar med killar verkar det som. Hon är lite mystisk av sig, och även skum. Man vet inte riktigt var man har henne. Killen är ju för den delen också skum. Jag hade då inte känt mig så bekväm med att en kille satt och glodde på mig varje bussresa jag tog till skolan under en flera månaders tid.
Som sagt tror jag att stället där de bor är rätt så litet och stället är kanske lite fattigare också. Inte så jätte många affärer, kanske någon mattaffär, någon klädaffär och någon onödig gammal shop. Det verkar som att det nästan bara finns lägenheter där. Killen tar cykeln överallt. Det är ett tecken på att detta ställe som de nu bor på inte är så stort.
"Hon kom in från dimman, hennes röda hår lyste upp hans morgon, lyste upp hans liv" är ett citat ur boken på sida 15. Det var första gången han såg henne och redan då visste han att hon skulle ha en stor betydelse för honom. Han kände kärlek vid första ögonkastet. Hans liv var inte så speciellt intressant förrän hon kom in i bilden. Hon gjorde honom lycklig.

Hjärtans fröjd

Reflektioner sid 7-21

Jag tror att boken kommer handla om den unga mannen eller pojken som på något sätt får kontakt med flickan, att de blir tillsammans och så vidare. Sedan tror jag att han kommer bli sviken av flickan. Det kan vara därför han bränner upp alla de grejer som påminner om henne. Jag tror att man kommer få veta vad varje grej som han bränner upp är och sedan få höra historien kring grejen. Jag tror att det första kapitlet (eller vad det var), om det som händer i lägenheten, är från någon annans perspektiv, som iakttar det från "utsidan". Eller så tror jag att det bara författaren som ger en inblick i vad boken kommer att handla om.

Jag tror att det är han själv som berättar därför att man får veta hur han tänker och känner, och det kan ju ingen annan veta om han nu inte har berättat det i detalj för någon. "Telefonen står tyst på bokhyllan" kan betyda att han väntar på ett telefonsamtal från henne, och att det återkommer därför att han verkligen hoppas att hon ska ringa. Lite senare i boken tror jag att han kommer ta små steg för att närma sig flickan i bussen, till exempel börja prata med henne. Jag tror att boken kommer sluta med att killen begår eller är på väg att ta självmord. Det kan vara därför han ville vara ensam den kvällen och också därför han skulle tänka på historien en sista gång.

Jag tycker att boken är rätt okej, men det ska bli kul att fortsätta läsa boken för man vill ju veta hur den slutar. Boken är lite speciell, den verkar inte som en "vanlig bok".