Filmanalys av Interstellar

Filmen handlar om Cooper som ska åka upp till rymden och hitta en planet som en ny generation mänsklighet kan leva på. Jorden är förstörd på grund av alla utsläpp. Nu består luften till mestadels bara av kväve och Coopers dotter Murph kommer att vara den sista generationen som lever på jorden. I rymden åker Cooper tillsammans med Dr Brand in i ett maskhål och letar efter nya planeter.  De funderar över om de ska skapa en helt ny uppsättning av liv på en annan planet eller rädda människorna som finns kvar på jorden. Problemet är bara hur de ska hinna med det sista alternativet när tiden där borta inte är densamma som tiden på jorden.

Cooper är en person som inte ger upp så lätt. Även i de svåraste stunderna tänker han inte ge upp och bara dö, han har en stark vilja och en stor överlevnadsinstinkt. I filmen berättade de att hoppet om att vi får träffa människorna vi älskar är det som håller oss vid liv. Det är det som driver oss framåt och det är det som även kommer att rädda oss i svåra situationer. Till exempel släppte Cooper aldrig taget någon gång. Han ville och skulle tillbaka till jorden, tillbaka till sina barn Murph och Tom. Cooper är också väldigt modig som person. Ett exempel på det är när han ska åka tillbaka till jorden och fortsätter att köra rymdraketen fastän alla stenblock håller på att träffa honom och raketen. I början såg jag Cooper som en trött person. Jag tror att han kände att han inte riktigt hade uppnått det han ville i livet, och var deppig på grund av det. Han ville göra någon skillnad i världen. Murph är väldigt ledsen när Cooper ska på sin rymdresa, hon kunde såklart inte följa med. Hon blir väldigt förtvivlad och vill inte riktigt säga hejdå till honom. Det kan bero på att Murph är väldigt envis. Hon vill någonting så mycket, men ibland blir det bara inte som hon vill. I början av filmen var hon optimistisk, men sedan tappade hon det lite när hon blev äldre och insåg att Cooper inte skulle komma tillbaka.

Filmen utspelar sig i framtiden, då jorden nästan är helt förstörd. Det är smuts och damm överallt och det går inte att andas normalt. Barnen får förstörda lungor. Cooper, Dr Brand, robotarna TARS och CASE samt andra astronauter som följde med och dog under filmen befinner sig i rymden i en annan galax. De besöker Millers planet där miljön är farlig. Där inträffar tsunamis ständigt och tiden är inte alls densamma som på jorden, den går mycket långsammare. De befinner sig även i Dr Manns planet och där är miljön kall och blåsig. I rymden är det fridfullt, det händer inte så mycket där. I slutet var filmen sorglig, med tanke på att Murph hade blivit väldigt gammal, men jag tycker att skaparna av filmen har gjort det sorgliga på ett bra sätt. Det blev ett lyckligt slut ändå när Murph, som råkade vara mycket äldre än Cooper, äntligen fick träffa honom. Filmen skulle kunna hända i verkligheten, men den skulle inte kunna hända just vid den här tidpunkten som vi lever i idag. Vi har inte den utrustning som behövs för att till exempel åka in i ett maskhål. I framtiden däremot kan det hända. Än idag är inte jorden förstörd, men den kommer kanske att vara det i framtiden.

Filmen är ett drama och konflikten i filmen är att de måste hitta en ny plats att leva på. De filmade scenen i slutet när någon skjuter en boll med ett basebollrack bra. De filmade skottet genom att de roterade kameran uppåt så att det syntes att den nya platsen de bodde på var rund. Det var även häftigt i scenen när de filmade från Coopers perspektiv då han vred på huvudet åt sidan och tittade på rymdraketen. Man kom in i filmen då och glömde bort verkligheten.

I filmen borde människorna klassas som onda eftersom att världen håller på gå under och det är på grund av dem. I filmen pratar de om att världen kan vara respektgivande och skrämmande, men att den aldrig är ond. En av astronauterna berättade att han saknade människorna på jorden. Han saknade att vistas kring människor och det kan jag förstå med tanke på att han varit helt ensam på en planet under en lång tid. Maskhålen tror de att någon eller några har skapat, någon varelse eller några varelser från högre dimensioner. I slutet såg Cooper Murph i någon annan dimension, och med det tror jag att filmskaparna vill säga att tiden bara är någonting som finns för att beskriva en handling. Att allting ändå händer fast det inte händer just nu, där du lever just nu.  

Jag tycker att filmen var väldigt bra. Jag tycker att den var spännande i stort sett i hela filmen. Den blev inte tråkig någon gång och man ville fortsätta att titta på den. Jag tycker att den kan vara viktig att se för oss människor. Att faktiskt tänka efter och uppskatta det vi har, inte bara människorna runt omkring oss utan även den värld vi lever i.

Jämförelse mellan Mesopotamien och Egypten

Mesopotamien och Egypten är två stycken högkulturer. Mesopotamien utvecklades 3500 år f Kr och Egypten utvecklades 3000 år f Kr. Mesopotamien låg i nuvarande Irak. En högkultur är ett samhälle som har utvecklats mycket. I en högkultur ska matproduktionen fungera, en gemensam religion ska finnas och det ska även finnas någon som bestämmer och som samlar in skatt. I högkulturerna Mesopotamien och Egypten gjordes mer mat än någonsin. Det blev ett överskott av maten. Bönderna kunde inte äta upp alla skördar, så därför behövdes det inte lika många människor som arbetade med jordbruket. Människorna kunde istället bli hantverkare, köpmän, byggnadsarbetare, soldater och guldsmeder.

Både Mesopotamien och Egypten är två stycken flodkulturer. Mesopotamien och Egypten utvecklades kring floder. Mesopotamien bildades på området kring floderna Eufrat och Tigris och Egypten bildades kring floden Nilen. Nilen hade regelbundna översvämningar medan floderna Eufrat och Tigris inte hade någon speciell tid på året de översvämmade, utan översvämningen kunde ske när som helst. När vattnet sedan drog sig tillbaka blev det bra jord att odla på. Vattnet från floderna leddes också ut i kanaler som bevattnade åkrarna. Det blev en stor folkökning och det ledde till ökad handel mellan människorna. De bytte uppfinningar och upptäckter med varandra.

I Egypten var det faraon som bestämde och styrde över landet, medan det var den högste prästen som ledde landet i Mesopotamien. I Mesopotamien var det männen som hade högst status och i Egypten var det mer jämställt mellan kvinnorna och männen. De tyckte att alla människor från alla samhällsklasser var lika värda, förutom de människor som var slavar. Kvinnorna i Mesopotamien hade ändå många rättigheter, även fast männen hade högre makt. Kvinnorna där kunde ha flera makar medan männen i Egypten oftast bara hade en hustru. Båda kulturerna använde sig av slavar. En skillnad var att Mesopotamien inte använde sig av slavar som handelsvaror, vilket Egypten gjorde. Men ingetdera var ju bra. En slav ansågs ju som en människa som var mindre värd än en människa som låg högre upp i samhällsklassen. Alltså som en sämre människa, men en slav kunde ju inte bestämma vilken familj de skulle födas i, det är inget de kunde välja.

Egyptierna gjorde mycket bröd och öl och därför odlade de mycket vete, korn och andra sorters spannmål. De odlade även olika sorters lökar och bönor, vilket också odlades i Mesopotamien, och meloner. I Mesopotamien var basfödan också bröd, men de drack och gjorde inte lika mycket öl som människorna i Egypten.  I Mesopotamien gjorde de även honung, smör och matolja. Där ska man ha tillverkat vinet av dadlar medan de i Egypten tillverkade vinet av druvor.

Mesopotamiens byggnader och konstverk var gjorda av lera. Leran kunde de bränna till tegel. I Egypten använde de också, som i Mesopotamien, soltorkat lertegel. Men de kunde också använda sten som byggnadsmaterial, vilket var mycket hållbarare. I Mesopotamien hade de inte tillgång till sten. Sten användes främst till gravar och tempel, och tegel användes till hus, murar, slott och fästningar. Tegelstenarna till husen staplade de på varandra och fäste med hjälp av våt lera.

Mesopotamien använde sig av kilskrift medan Egypten använde sig av hieroglyfer. Kilskrift skrevs med hjälp av en kil på fuktiga lertavlor och hieroglyfer skrevs i papyrus, ett slags papper. Mesopotamien använde sig av ett talsystem som var baserat på talet 60 och i Egypten hade de talet 10 som bas. Alla redskap och verktyg de använde sig av var gjorda av koppar. Mesopotamien uppfann hjulet och plogen. De första plogarna var gjorda av trä, men sedan när de hade kommit på hur man tillverkade brons kunde de använda det istället. Brons var mycket hållbarare. Egypten uppfann segelbåten och med hjälp av den kunde de segla på Nilen på ett effektivt sätt. Egypten uppfann även pyramiderna.  I Mesopotamien byggde de inte pyramider, de byggde tempel istället.

Något de två flodkulturerna hade gemensamt var att de handlade väldigt mycket, både inom landet och utanför landet. De krigade även väldigt mycket mot andra länder. Mesopotamien krigade till och med mot sig själva och det berodde på att det hade bildats stater i Mesopotamien som låg utspritt. Krigen kan ha handlat om markytor, vilket krigen idag mest handlar om. Det kan ju även förekommit små krig om till exempel maten.

Båda högkulturerna intresserade sig för musik och dans. Flöjten var den som var populär i båda kulturerna. Några andra instrument som spelades var harpor, lyror och blåsinstrument. Det var dock mest de rika som höll på och hade råd med det.

Jag hade hellre levt i Egypten än i Mesopotamien. Dels för att det var mer jämställt mellan kvinnorna och männen, men också för att Mesopotamien krigade mer inom landet. Det tycker jag är fel. Det är en sak att kriga mot andra länder, men att kriga mot sitt eget folk är en annan sak. Det var även bättre när Nilen hade regelbundna översvämningar, då visste man när det skulle ske översvämningar och på så sätt kunde man förbereda sig.

Frågor förhistorisk tid

1.       Vår egen människoart heter homo sapiens sapiens och framträdde för 40 000 år sedan.

2.       Under samlar- och jägartiden levde människorna på jakt, fiske och samlande. Efter några timmar hade de fått ihop tillräckligt som behövdes för att livnära sig. De hade även tid till att skapa konst och uppfinningar. Redskapen de använde till jakt och fiske tillverkade de av sten, trä och ben.

3.       Människorna i jägarsamhället trodde på gudar och makter som levde i naturen. De trodde även att det fanns en annan dimension där de döda levde vidare.

4.       Man kunde säga att jorden var överbefolkad redan för 10 000 år sedan därför att man kunde se de första skadeverkningarna i naturen. Många djurarter utrotades också, till exempel mammuten, på grund av människornas fångstgropar och framsteg med pilbåge.

5.       Jordbruket var en nödåtgärd därför att det var stora matbrister, särskilt i mellanöstern. Det var jobbigare att leva som bonde än att vara jägare och samlare, men det behövdes för att så många människor som möjligt skulle få mat. På så sätt kunde fler människor överleva och en utveckling kunde sedan ske i samhället. Det som var mindre bra var att männen fick all makt över jorden och djuren vilket ledde till att kvinnorna fick en lägre ställning i samhället.

6.       Jordbruket uppstod 8000 år f Kr i ett område som brukar kallas ”den bördiga halvmånen”. Det är nuvarande Turkiet, Syrien, Irak och Iran, även kallat mellanöstern. I norden blev vi jordbrukare 4000 år f Kr.

7.       Den avgörande betydelsen för jordbrukskulturen har varit människans försörjning. Om det inte hade varit för jordbruket hade inte lika många människor överlevt.

8.       När allt fler människor blev bofasta under jordbrukstiden började människorna för första gången att själva framställa sin mat. Förut, under jägartiden, samlade och jagade människorna maten istället. När människorna blev bönder började de så frön från ätliga växter. Det var så man fick fram sädesslagen vete, korn, majs och ris.

9.       Samlarnas läger var tillfälliga medan böndernas hade fasta bostäder som man kunde bo på året runt.

10.   Några viktiga uppfinningar under jordbrukets tid var krukan av keramik. Med den kunde man lagra mat. De uppfann också grävkäppen, hackan och plogen som de använde till luckra upp jord. Under jordbrukets tid vävde man också tyg av fårull och fibrer av lin och nässlor.

11.   Människorna i jordbrukssamhället satte upp regler för hur man skulle vara mot varandra när man bodde tillsammans. De inskaffade också en hövding, en ledare, som fördelade maten. Hövdingen fick även medla i konflikter och vara domare.

1.       A) Man kunde utveckla ett intensivt jordbruk i halvmånens bördiga dalar därför att det fanns floder som man kunde använda till konstbevattning.

B) Jordbrukets utveckling gjorde så att allt fler människor kunde försörjas.

2.       Den rikaste platsen på jorden utvecklades på området kring floderna Eufrat och Tigris. Vattnet från floderna leddes ut i kanaler som sedan bevattnade åkrarna. Det blev större skördar och då kunde fler människorna bo tillsammans. Det blev en stor folkökning där och det ledde till ökad handel mellan människorna. De bytte uppfinningar och upptäckter med varandra.

3.       Högkulturerna lärde sig matematik, började använda skiftspråk och metallerna koppar, tenn, silver och guld. Guld och silver använde de för att betala grejer och av koppar och tenn kunde de framställa brons som de sedan använde för att göra verktyg och vapen. Städerna fick fantastiska byggnader och arméerna fick utrustningar.

4.       Tribut är ungefär detsamma som skatt idag. Folket fick betala för byggnadsverken och arméerna. Byggnadsverken och arméerna kostade mycket. Det folket betalade med var säd, tyger och arbetsinsatser. Härskaren var den som tog emot det de betalade.

5.       I högkulturerna gjordes mer mat än någonsin, det blev ett överskott. Bönderna kunde inte äta upp alla skördar, så därför behövdes det inte lika många människor som arbetade med jordbruket. Människorna blev hantverkare, köpmän, byggnadsarbetare, soldater och guldsmeder.

6.       När det blev befolkningsökning kunde fler människor bli utrustade till krig och det ledde till att de fick ett militärt övertag.

7.       Några städer som växte fram i Mesopotamiens högkultur var Babylon, Uruk, Ur och Lagash. Mesopotamien kallas också för den bördiga halvmånen.

8.       Några högkulturer i olika delar av världen var Mellanöstern (Mesopotamien) Eufrat och Tigris som växte fram 3500 f Kr, Egypten Nilen som växte fram 3000 f Kr, Indien Indus som växte fram 2500 f Kr, Kreta som växte fram 2000 f Kr, Kina Gula floden som växte fram 1500 f Kr, Mexico som växte fram 500 e Kr och Peru som växte fram 1400 e Kr.

9.       I Egypten kallades Gud för farao. De första högkulturerna hade religiösa uppfattningar om världen och trodde på rika gudavärldar. De trodde också att det fanns jordbruksgudar och krigsgudar. Det var då judendomen, hinduismen och buddhismen växte fram.

10.   Människorna i mellanöstern lärde sig att framställa järn och det lärde de sig 2000 f Kr. Av järnet gjorde de plogar och hjul. Plogen var viktigt för jordbruket och med hjälp av hjulet kunde människorna färdas lättare. Järn var billigare och tåligare än brons. De uppfann loden, vinkelhaken och vattenpasset. Man lärde sig också att skriva. Först uppfanns bildskriften och efter det alfabetet. Alfabetet kunde sedan spridas med hjälp av segelfartygen vilket de också uppfann. Då kunde de göra långa resor till havs.