Jämförelse mellan världsreligionerna

De fem världsreligionerna är judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen. Kristendomen är den största religionen av de fem världsreligionerna med ungefär 2,2 miljarder anhängare, vilket cirka är en tredjedel av världens befolkning. Många kristna finns i Nord- och Sydamerika, Europa, Ryssland och Australien. Den näst största religionen är islam med ungefär 1,6 miljarder anhängare. Muslimer finns i Arabvärlden, norra Afrika och delar av Asien. Efter det kommer hinduismen med anhängare på ungefär 900 miljoner. Hinduer finns främst i Indien och Nepal. Därefter kommer buddhismen med nära 500 miljoner anhängare. Buddhister finns lite smått i olika länder i östra Asien. Bland annat i Thailand, Myanmar, Sri Lanka, Japan, Kina och Mongoliet. Minst av de fem världsreligionerna är judendomen med cirka 14 miljoner anhängare. De flesta av judendomens anhängare finns i Israel. 

Jämförelse mellan de Abrahamitiska religionerna:
De Abrahamitiska religionerna är islam, judendomen och kristendomen och de uppstod alla i Sydvästasien. De tror bara på en gud, en och samma gud, men religionerna har olika gudssyner, men de ser alla Gud som förlåtande. Inom judendomen tror man att gud är en, att gud finns i himlen och som människan på jorden. Inom kristendomen tror man att gud är en, men uppträder som treenigheten: fadern, sonen och den heliga anden. Inom islam tror man att gud är en, en i sig själv. I kristendomen är som sagt Gud uppdelad i treenigheten och det är då fadern (skaparen), sonen (vilket är Jesus eller också kallad Guds son), och den heliga anden (vilket man ser som Guds andedräkt, alltså någon slags känsla som man har fått från Gud).
I judendomen får man inte uttala Guds namn. Det är däremot inte förbjudet i Islam och Kristendomen. Judendomen och islam är väldigt noga med att man inte får avbilda Gud. Gud är alltför mäktig och stor för att man ska kunna avbilda honom.
Judar anser att människorna har ett speciellt förbund med Gud, medan kristna anser att man brutit detta förbund då Adam och Eva åt äpplet från kunskapens träd. Med det anser kristna att människan gör fel och att man ändå kan nå Gud trots sina misstag. Det är förklaringen till varför kristendomen ser Gud som förlåtande. Inom Islam finns det en synd som Gud inte förlåter och det är om man sätter sig själv eller någon eller något annat före gud. Då har man kapat kontakten med Gud. Inom kristendomen kallar man gud ”Gud”, inom judendomen ”Jahve” och inom islam ”Allah”.

Alla religioner bygger på samma bok, Gamla testamentet, och därför har de gemensamma profeter. Abraham är en viktig person inom alla religionerna som de ser som sin stamfar och det är därför de tillsammans kallas”de Abrahamitiska religionerna”. De Abrahamitiska religionerna delar också skapelsemyter, alla tror att gud skapade världen på 6 dagar. Judendomen och kristendomen tror att gud vilade den sjunde dagen, medan man inom islam inte tror att gud vilade. Islam tror att gud helt enkelt inte kan bli trött därför att trötthet är ett mänskligt drag och gud är inte mänsklig. Alla de tre religionerna tror att Adam och Eva var de första människorna på jorden och de anser att varje människa föds med fri vilja. De delar heliga platser och städer, till exempel Jerusalem. Det finns olika samlingshus inom de tre religionerna. Judedomens samlingshus är Synagoga, kristendomens är kyrka och islams samlingshus är moské. Inom kristendomen och islam tror man att Jesus var Messias, och att han kommer återvända och skapa världsfred. Muslimer, till skillnad från kristna, tror inte att Jesus var Guds son, utan de ser han mer som en profet. Judendomen väntar på Messias och tror inte att han har vistats på jorden än.

Jämförelse mellan hinduismen och buddhismen:

Hinduismen och buddhismen uppstod båda i Indien. Buddhismen föddes ur hinduismen och det är därför de liknar varandra. Inom hinduismen finns det flera olika gudar, medan det i buddhismen inte finns någon egentlig gud. Den man istället tror och ber till är Buddha och hans lära. Eftersom det finns flera miljoner olika gudar i hinduismen tänker jag inte räkna upp alla, men några av de viktigaste är Brahma (vilket är skaparguden), Vishnu (guden som upprätthåller skapelsen), Shiva (vilket är dödsguden och samtidigt livets gud, som dödsgud är han hemsk men som livets gud kan han vara kärleksfull), Kali (dödsgudinna och hustru till Shiva) och elefantguden Ganesha (son till Shiva och Kali).

Templet är samlingshuset inom båda religionerna, men inom buddhismen kan även klostret vara samlingshuset. I hinduismen finns det ett så kallat kastsystem, som delar upp människor i olika klasser, medan det i buddhismen inte finns något sådant. Man tycker inom buddhismen att alla liv har samma värde. Båda religionerna tror på karma och reinkarnation, återfödelse. Att människan föds om på nytt i en annan kropp. De tror också att det finns en väg ut ur återfödelsen. För att sluta återfödas behöver buddhisterna uppnå Nirvana och hinduerna måste uppnå Moksha. Buddhismen och hinduismen tror även att världen är evig, cyklisk, att allt går runt i en cirkel. Inom båda religionerna mediterar man för att nå sina mål. Hinduer mediterar mest för att förbättra kroppen och sinnet, medan buddhister mediterar för att träna på att släcka begären och öka sin förståelse för världen. Man får inte döda något levande inom hinduism eller buddhism. Djuren är heliga. Kon är väldigt helig inom hinduismen. 

Jämförelse mellan alla världsreligioner:

De Abrahamitiska religionerna tror på en gud, medan hinduismen tror på flera gudar och buddhismen inte har någon gud alls. Inom buddhismen och hinduismen tror man på återfödsel, men det tror inte de Abrahamitiska religionerna på. De tror på ett liv efter döden och att man antingen kommer till paradiset eller till helvetet. Att man kommer till den plats man förtjänar. Hinduismen och buddhismen ser livet och världen som cyklisk medan man inom judendomen, kristendomen och islam ser världen och livet som linjär, med en början och ett slut. Hinduer och buddhister kremerar de döda medan judar, kristna och muslimer oftast begraver dem. Det förekommer även att kristna och judar kremerar. 

Gemensamt för alla religioner är att det finns en tro på någon eller något, till exempel en gud som man ser upp till. Det finns även olika traditioner, riter och högtider inom alla religioner och en gemenskap mellan människorna. I alla religioner får man svar på frågor om livet och hur man ska behandla och vara mot andra och sig själv. Alltså hur man helt enkelt ska leva sitt liv. Man måste också på något sätt leva rätt liv. Om man inte gör det återföds man till något dåligt eller kommer till helvetet.

Mina egna åsikter och tankar om religionerna:
Kristendomen tycker jag känns som en trygg religion där alla får vara med. Kristna ser Gud som god, och det tror jag kan ha en positiv inverkan på människor. Att Gud ger en själv en slags trygghet och att man kan se honom som en fader. 

Jag tycker inte att det är rättvist att hinduismen använder sig av det så kallade kastsystemet. Det borde inte finnas något sådant. Alla människor borde i grund och botten ha samma värde. Man kan inte heller bestämma vilket kast man föds i eller hamnar i. Det skulle vara annat om man på något sätt hade jobbat sig upp i det kast man tillhör, men så är det ju inte i detta fall. Man kan alltså inte påverka någonting.

En sak jag tycker är bra är att hinduismen och buddhismen inte dödar eller misshandlar djur och att de ser dem som heliga. Även fast det inte är de som styr världen så finns de där och är lika värda som oss. Så, Buddhismen verkar vara en bra religion som tycker att alla människor och djur är lika värda. En religion där alla liv har samma värde. Att man genom meditation kan släcka begären och öka sin förståelse för världen verkar ju också vara trevligt.

A place I want to go to

If you like adventures or if you just want to take it chill; lay on the beach, and take a relaxing swim, New Zealand is the perfect place for you.

I would like to go to New Zealand. I’ve never been there before and it would be cool to visit the place. I want to go there because it says that it has a very beautiful nature, and that’s a reason why many movies are recorded in there. It would be interesting to see which food they’re eating and what kind of animals that lives there. It would also be amazing to have been on the other side of the world.

New Zealand can be compared with for an example Chile, both of them has very varied climates. New Zealand is an island with green hills, snowy mountains, steaming volcanoes, beautiful lochs and pure white beaches with palm trees. It says that within an hour you can visit desert, rainforest and seaside, something that is difficult to do in other countries or islands. You can do that in New Zealand because New Zealand is relatively near the south polar. Farthest down it is cold, and there you can do winter activities like downhill skiing, but you can also go bungee jumping and jetboating in the city Queenstown. In the north it is warmer and there you can visit Bay of Islands which is a very beautiful archipelago. There are also many thermal springs in the north, especially in the city Rotorua.

New Zealand has only been populated in 1000 years but the nature has already taken damage of our emissions. If we continue to emitting more greenhouse gases the beautiful nature will be destroyed.

I really want to go to New Zealand and I hope I can do that someday.

Differences between "Rex" and "The story of Gelert"

Both stories are about a dog and its owner, and a little baby. The dogs are both strong and faithful and they are being told to guard the house. In the end of the story the owner thinks that the dog has killed their daughter/son. In the story “Rex” the baby is a girl and in “The story of Gelert” the baby is a boy. Rex’s owner is a farmer, named Mr. Soames, and Gelert’s owner, Llewelyn, is a prince. It feels like “The story of Gelert” is written in older times than the story “Rex”. I thought about, for an example, when Rex picked baby Anne up by her nappy and nappies didn’t exist back in the days. Mr. Soames has a wife and Llewelyn’s wife is dead, so when Mr. Soames come home he’s with his wife while Gelert sees the “tragedy” alone. In “Rex”, when he has to guard the house, they say they’re going to the market while in “The story of Gelert” the owner is going to go out hunting. It’s more modern in the story of “Rex”.

The story “Rex” is told by Rex, the dog’s, perspective and in “The story of Gelert” it’s told by Llewelyn, the owner’s, perspective. In “Rex” you know what the dog is doing and what he thinks. It gives you a little more instinct of what happened when he fought the wolf and so on. In “The story of Gelert”, in the end, you only know that it is a dog, a wolf, and a lot of blood; you don’t know exactly what happened. When you know all what happened in “Rex” you don’t think Rex has done something.  In “The story of Gelert”, when you read it at first, you may actually think that Gelert has killed the baby. But then, Rex also looks guiltier when it’s only him and blood, while in “The story of Gelert” it’s a dead wolf besides Gelert, and then, it’s quite obvious what happened.

Something I don’t understand is that; when Rex hears the wolf outside, why does he go out and fight the wolf? That’s a stupid action. He should have stayed inside; the wolf wouldn’t has come in to the house. I don’t know how it was with Gelert, if the wolf came in to the house or if he went out and fought the wolf, just like Rex did, and then dragged him in.

The baby in “Rex” started to laugh before Mr. Soames had pushed the trigger while in “The story of Gelert” the baby didn’t do anything so Llewelyn just killed the dog, because he thought he’d killed his son. That’s sad, Gelert only wanted to do the right thing and then he gets killed. I feel so sorry for him. I think the message with the stories is that you shouldn’t leave babies alone with your dog; even if your dog is faithful, and also that you should think before you do something. Like, before you decide to kill your dog. 

Filmanalys av Interstellar

Filmen handlar om Cooper som ska åka upp till rymden och hitta en planet som en ny generation mänsklighet kan leva på. Jorden är förstörd på grund av alla utsläpp. Nu består luften till mestadels bara av kväve och Coopers dotter Murph kommer att vara den sista generationen som lever på jorden. I rymden åker Cooper tillsammans med Dr Brand in i ett maskhål och letar efter nya planeter.  De funderar över om de ska skapa en helt ny uppsättning av liv på en annan planet eller rädda människorna som finns kvar på jorden. Problemet är bara hur de ska hinna med det sista alternativet när tiden där borta inte är densamma som tiden på jorden.

Cooper är en person som inte ger upp så lätt. Även i de svåraste stunderna tänker han inte ge upp och bara dö, han har en stark vilja och en stor överlevnadsinstinkt. I filmen berättade de att hoppet om att vi får träffa människorna vi älskar är det som håller oss vid liv. Det är det som driver oss framåt och det är det som även kommer att rädda oss i svåra situationer. Till exempel släppte Cooper aldrig taget någon gång. Han ville och skulle tillbaka till jorden, tillbaka till sina barn Murph och Tom. Cooper är också väldigt modig som person. Ett exempel på det är när han ska åka tillbaka till jorden och fortsätter att köra rymdraketen fastän alla stenblock håller på att träffa honom och raketen. I början såg jag Cooper som en trött person. Jag tror att han kände att han inte riktigt hade uppnått det han ville i livet, och var deppig på grund av det. Han ville göra någon skillnad i världen. Murph är väldigt ledsen när Cooper ska på sin rymdresa, hon kunde såklart inte följa med. Hon blir väldigt förtvivlad och vill inte riktigt säga hejdå till honom. Det kan bero på att Murph är väldigt envis. Hon vill någonting så mycket, men ibland blir det bara inte som hon vill. I början av filmen var hon optimistisk, men sedan tappade hon det lite när hon blev äldre och insåg att Cooper inte skulle komma tillbaka.

Filmen utspelar sig i framtiden, då jorden nästan är helt förstörd. Det är smuts och damm överallt och det går inte att andas normalt. Barnen får förstörda lungor. Cooper, Dr Brand, robotarna TARS och CASE samt andra astronauter som följde med och dog under filmen befinner sig i rymden i en annan galax. De besöker Millers planet där miljön är farlig. Där inträffar tsunamis ständigt och tiden är inte alls densamma som på jorden, den går mycket långsammare. De befinner sig även i Dr Manns planet och där är miljön kall och blåsig. I rymden är det fridfullt, det händer inte så mycket där. I slutet var filmen sorglig, med tanke på att Murph hade blivit väldigt gammal, men jag tycker att skaparna av filmen har gjort det sorgliga på ett bra sätt. Det blev ett lyckligt slut ändå när Murph, som råkade vara mycket äldre än Cooper, äntligen fick träffa honom. Filmen skulle kunna hända i verkligheten, men den skulle inte kunna hända just vid den här tidpunkten som vi lever i idag. Vi har inte den utrustning som behövs för att till exempel åka in i ett maskhål. I framtiden däremot kan det hända. Än idag är inte jorden förstörd, men den kommer kanske att vara det i framtiden.

Filmen är ett drama och konflikten i filmen är att de måste hitta en ny plats att leva på. De filmade scenen i slutet när någon skjuter en boll med ett basebollrack bra. De filmade skottet genom att de roterade kameran uppåt så att det syntes att den nya platsen de bodde på var rund. Det var även häftigt i scenen när de filmade från Coopers perspektiv då han vred på huvudet åt sidan och tittade på rymdraketen. Man kom in i filmen då och glömde bort verkligheten.

I filmen borde människorna klassas som onda eftersom att världen håller på gå under och det är på grund av dem. I filmen pratar de om att världen kan vara respektgivande och skrämmande, men att den aldrig är ond. En av astronauterna berättade att han saknade människorna på jorden. Han saknade att vistas kring människor och det kan jag förstå med tanke på att han varit helt ensam på en planet under en lång tid. Maskhålen tror de att någon eller några har skapat, någon varelse eller några varelser från högre dimensioner. I slutet såg Cooper Murph i någon annan dimension, och med det tror jag att filmskaparna vill säga att tiden bara är någonting som finns för att beskriva en handling. Att allting ändå händer fast det inte händer just nu, där du lever just nu.  

Jag tycker att filmen var väldigt bra. Jag tycker att den var spännande i stort sett i hela filmen. Den blev inte tråkig någon gång och man ville fortsätta att titta på den. Jag tycker att den kan vara viktig att se för oss människor. Att faktiskt tänka efter och uppskatta det vi har, inte bara människorna runt omkring oss utan även den värld vi lever i.

Jämförelse mellan Mesopotamien och Egypten

Mesopotamien och Egypten är två stycken högkulturer. Mesopotamien utvecklades 3500 år f Kr och Egypten utvecklades 3000 år f Kr. Mesopotamien låg i nuvarande Irak. En högkultur är ett samhälle som har utvecklats mycket. I en högkultur ska matproduktionen fungera, en gemensam religion ska finnas och det ska även finnas någon som bestämmer och som samlar in skatt. I högkulturerna Mesopotamien och Egypten gjordes mer mat än någonsin. Det blev ett överskott av maten. Bönderna kunde inte äta upp alla skördar, så därför behövdes det inte lika många människor som arbetade med jordbruket. Människorna kunde istället bli hantverkare, köpmän, byggnadsarbetare, soldater och guldsmeder.

Både Mesopotamien och Egypten är två stycken flodkulturer. Mesopotamien och Egypten utvecklades kring floder. Mesopotamien bildades på området kring floderna Eufrat och Tigris och Egypten bildades kring floden Nilen. Nilen hade regelbundna översvämningar medan floderna Eufrat och Tigris inte hade någon speciell tid på året de översvämmade, utan översvämningen kunde ske när som helst. När vattnet sedan drog sig tillbaka blev det bra jord att odla på. Vattnet från floderna leddes också ut i kanaler som bevattnade åkrarna. Det blev en stor folkökning och det ledde till ökad handel mellan människorna. De bytte uppfinningar och upptäckter med varandra.

I Egypten var det faraon som bestämde och styrde över landet, medan det var den högste prästen som ledde landet i Mesopotamien. I Mesopotamien var det männen som hade högst status och i Egypten var det mer jämställt mellan kvinnorna och männen. De tyckte att alla människor från alla samhällsklasser var lika värda, förutom de människor som var slavar. Kvinnorna i Mesopotamien hade ändå många rättigheter, även fast männen hade högre makt. Kvinnorna där kunde ha flera makar medan männen i Egypten oftast bara hade en hustru. Båda kulturerna använde sig av slavar. En skillnad var att Mesopotamien inte använde sig av slavar som handelsvaror, vilket Egypten gjorde. Men ingetdera var ju bra. En slav ansågs ju som en människa som var mindre värd än en människa som låg högre upp i samhällsklassen. Alltså som en sämre människa, men en slav kunde ju inte bestämma vilken familj de skulle födas i, det är inget de kunde välja.

Egyptierna gjorde mycket bröd och öl och därför odlade de mycket vete, korn och andra sorters spannmål. De odlade även olika sorters lökar och bönor, vilket också odlades i Mesopotamien, och meloner. I Mesopotamien var basfödan också bröd, men de drack och gjorde inte lika mycket öl som människorna i Egypten.  I Mesopotamien gjorde de även honung, smör och matolja. Där ska man ha tillverkat vinet av dadlar medan de i Egypten tillverkade vinet av druvor.

Mesopotamiens byggnader och konstverk var gjorda av lera. Leran kunde de bränna till tegel. I Egypten använde de också, som i Mesopotamien, soltorkat lertegel. Men de kunde också använda sten som byggnadsmaterial, vilket var mycket hållbarare. I Mesopotamien hade de inte tillgång till sten. Sten användes främst till gravar och tempel, och tegel användes till hus, murar, slott och fästningar. Tegelstenarna till husen staplade de på varandra och fäste med hjälp av våt lera.

Mesopotamien använde sig av kilskrift medan Egypten använde sig av hieroglyfer. Kilskrift skrevs med hjälp av en kil på fuktiga lertavlor och hieroglyfer skrevs i papyrus, ett slags papper. Mesopotamien använde sig av ett talsystem som var baserat på talet 60 och i Egypten hade de talet 10 som bas. Alla redskap och verktyg de använde sig av var gjorda av koppar. Mesopotamien uppfann hjulet och plogen. De första plogarna var gjorda av trä, men sedan när de hade kommit på hur man tillverkade brons kunde de använda det istället. Brons var mycket hållbarare. Egypten uppfann segelbåten och med hjälp av den kunde de segla på Nilen på ett effektivt sätt. Egypten uppfann även pyramiderna.  I Mesopotamien byggde de inte pyramider, de byggde tempel istället.

Något de två flodkulturerna hade gemensamt var att de handlade väldigt mycket, både inom landet och utanför landet. De krigade även väldigt mycket mot andra länder. Mesopotamien krigade till och med mot sig själva och det berodde på att det hade bildats stater i Mesopotamien som låg utspritt. Krigen kan ha handlat om markytor, vilket krigen idag mest handlar om. Det kan ju även förekommit små krig om till exempel maten.

Båda högkulturerna intresserade sig för musik och dans. Flöjten var den som var populär i båda kulturerna. Några andra instrument som spelades var harpor, lyror och blåsinstrument. Det var dock mest de rika som höll på och hade råd med det.

Jag hade hellre levt i Egypten än i Mesopotamien. Dels för att det var mer jämställt mellan kvinnorna och männen, men också för att Mesopotamien krigade mer inom landet. Det tycker jag är fel. Det är en sak att kriga mot andra länder, men att kriga mot sitt eget folk är en annan sak. Det var även bättre när Nilen hade regelbundna översvämningar, då visste man när det skulle ske översvämningar och på så sätt kunde man förbereda sig.

Frågor förhistorisk tid

1.       Vår egen människoart heter homo sapiens sapiens och framträdde för 40 000 år sedan.

2.       Under samlar- och jägartiden levde människorna på jakt, fiske och samlande. Efter några timmar hade de fått ihop tillräckligt som behövdes för att livnära sig. De hade även tid till att skapa konst och uppfinningar. Redskapen de använde till jakt och fiske tillverkade de av sten, trä och ben.

3.       Människorna i jägarsamhället trodde på gudar och makter som levde i naturen. De trodde även att det fanns en annan dimension där de döda levde vidare.

4.       Man kunde säga att jorden var överbefolkad redan för 10 000 år sedan därför att man kunde se de första skadeverkningarna i naturen. Många djurarter utrotades också, till exempel mammuten, på grund av människornas fångstgropar och framsteg med pilbåge.

5.       Jordbruket var en nödåtgärd därför att det var stora matbrister, särskilt i mellanöstern. Det var jobbigare att leva som bonde än att vara jägare och samlare, men det behövdes för att så många människor som möjligt skulle få mat. På så sätt kunde fler människor överleva och en utveckling kunde sedan ske i samhället. Det som var mindre bra var att männen fick all makt över jorden och djuren vilket ledde till att kvinnorna fick en lägre ställning i samhället.

6.       Jordbruket uppstod 8000 år f Kr i ett område som brukar kallas ”den bördiga halvmånen”. Det är nuvarande Turkiet, Syrien, Irak och Iran, även kallat mellanöstern. I norden blev vi jordbrukare 4000 år f Kr.

7.       Den avgörande betydelsen för jordbrukskulturen har varit människans försörjning. Om det inte hade varit för jordbruket hade inte lika många människor överlevt.

8.       När allt fler människor blev bofasta under jordbrukstiden började människorna för första gången att själva framställa sin mat. Förut, under jägartiden, samlade och jagade människorna maten istället. När människorna blev bönder började de så frön från ätliga växter. Det var så man fick fram sädesslagen vete, korn, majs och ris.

9.       Samlarnas läger var tillfälliga medan böndernas hade fasta bostäder som man kunde bo på året runt.

10.   Några viktiga uppfinningar under jordbrukets tid var krukan av keramik. Med den kunde man lagra mat. De uppfann också grävkäppen, hackan och plogen som de använde till luckra upp jord. Under jordbrukets tid vävde man också tyg av fårull och fibrer av lin och nässlor.

11.   Människorna i jordbrukssamhället satte upp regler för hur man skulle vara mot varandra när man bodde tillsammans. De inskaffade också en hövding, en ledare, som fördelade maten. Hövdingen fick även medla i konflikter och vara domare.

1.       A) Man kunde utveckla ett intensivt jordbruk i halvmånens bördiga dalar därför att det fanns floder som man kunde använda till konstbevattning.

B) Jordbrukets utveckling gjorde så att allt fler människor kunde försörjas.

2.       Den rikaste platsen på jorden utvecklades på området kring floderna Eufrat och Tigris. Vattnet från floderna leddes ut i kanaler som sedan bevattnade åkrarna. Det blev större skördar och då kunde fler människorna bo tillsammans. Det blev en stor folkökning där och det ledde till ökad handel mellan människorna. De bytte uppfinningar och upptäckter med varandra.

3.       Högkulturerna lärde sig matematik, började använda skiftspråk och metallerna koppar, tenn, silver och guld. Guld och silver använde de för att betala grejer och av koppar och tenn kunde de framställa brons som de sedan använde för att göra verktyg och vapen. Städerna fick fantastiska byggnader och arméerna fick utrustningar.

4.       Tribut är ungefär detsamma som skatt idag. Folket fick betala för byggnadsverken och arméerna. Byggnadsverken och arméerna kostade mycket. Det folket betalade med var säd, tyger och arbetsinsatser. Härskaren var den som tog emot det de betalade.

5.       I högkulturerna gjordes mer mat än någonsin, det blev ett överskott. Bönderna kunde inte äta upp alla skördar, så därför behövdes det inte lika många människor som arbetade med jordbruket. Människorna blev hantverkare, köpmän, byggnadsarbetare, soldater och guldsmeder.

6.       När det blev befolkningsökning kunde fler människor bli utrustade till krig och det ledde till att de fick ett militärt övertag.

7.       Några städer som växte fram i Mesopotamiens högkultur var Babylon, Uruk, Ur och Lagash. Mesopotamien kallas också för den bördiga halvmånen.

8.       Några högkulturer i olika delar av världen var Mellanöstern (Mesopotamien) Eufrat och Tigris som växte fram 3500 f Kr, Egypten Nilen som växte fram 3000 f Kr, Indien Indus som växte fram 2500 f Kr, Kreta som växte fram 2000 f Kr, Kina Gula floden som växte fram 1500 f Kr, Mexico som växte fram 500 e Kr och Peru som växte fram 1400 e Kr.

9.       I Egypten kallades Gud för farao. De första högkulturerna hade religiösa uppfattningar om världen och trodde på rika gudavärldar. De trodde också att det fanns jordbruksgudar och krigsgudar. Det var då judendomen, hinduismen och buddhismen växte fram.

10.   Människorna i mellanöstern lärde sig att framställa järn och det lärde de sig 2000 f Kr. Av järnet gjorde de plogar och hjul. Plogen var viktigt för jordbruket och med hjälp av hjulet kunde människorna färdas lättare. Järn var billigare och tåligare än brons. De uppfann loden, vinkelhaken och vattenpasset. Man lärde sig också att skriva. Först uppfanns bildskriften och efter det alfabetet. Alfabetet kunde sedan spridas med hjälp av segelfartygen vilket de också uppfann. Då kunde de göra långa resor till havs.

Bokuppgift

Jag läste 13 sidor på 15 minuter.
13 x 7= 91. På en vecka läser jag 91 sidor.
Boken har 250 sidor. 250/91 = 2,7.
Boken tar ungefär 3 veckor att läsa ut om jag läser 15 minuter per dag.

Etiketter

Påsklov

Under påsklovet har vi varit i stugan i fjällen. Vi var bland annat och åkte slalom på ett ställe som hette klimpfjäll. Det var väldigt härligt och mysigt. Det var inte ett enda moln på himlen och solen sken som aldrig förr. Under påsklovet har även min kompis från Hallstavik varit hos mig. Det var jätte kul att träffa henne igen efter en så lång tid sen sist. Jag tycker att påsken är en mysig tid då man får vara med sin familj och släkt.