Handlingsplan för en hållbar utveckling

Några av de största miljöhoten är utsläpp av växthusgaser och miljögifter, uttunning av ozonskiktet, försurning av haven, användning av sötvatten och aerosoler i atmosfären.

Aerosoler påverkar människans hälsa negativt och har stor betydelse för det globala klimatet då partiklarna påverkar jordens strålningsbalans och nederbördsmönster. Miljögifter i naturen beror bland annat på bekämpningsmedel och kemikalier som används i industrin och finns även i kläder, bilar och plastartiklar. De orsakar skador på människor, djur och natur och är oftast fettlösliga vilket gör att de lätt kan spridas i näringskedjan och bindas till människor och djur. Vi kan exempelvis få skador på vår lever och våra njurar. Vi i Sverige blir påverkade av andra länders utsläpp. Det finns halter av kvicksilver i sill och strömming från den svenska kusten även fast Sverige begränsat användningen av kvicksilver.

Ozonskiktet i atmosfären skyddar oss från skadlig UV-strålning från solen. När ämnen som bryter ned ozon släpps ut i atmosfären tunnas skiktet ut. Exempel på sådana ämnen är klorerade ämnen som freon. Det finns i bland annat kylskåp och frysar, anläggningar för luftkonditionering och skumplast. Höghöjdsflyg släpper också ut ozonnedbrytande kväveoxider direkt i stratosfären. Det innebär en fara för oss människor när ozonsiktet tunnas ut. Risken för hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr ökar. Flera arter, jordbruksgrödor bland annat, har visat sig vara känsliga för ökad UV-strålning vilket skulle innebära minskade skördar om ozonskiktet tunnades ut ännu mer. En annan konsekvens av ozonskiktets uttunning är skador i havsekosystemet. Det man själv kan tänka på är att inte köpa äldre luftkonditioneringar, kylskåp och värmepumpar som innehåller ozonnedbrytande freoner, lämna in sin gamla kyl och frys så att de farliga ämnena kan tas om hand och förstöras, undvika höghöjdsflygning och inte använda sprayburkar som innehåller freoner.

När mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten och jordens medeltemperatur ökar. Den största orsaken till den förstärkta växthuseffekten är förbränningen av fossila bränslen, det vill säga kol och olja. När kol och olja förbränns bildas koldioxid och växterna kan inte ta upp de enorma mängderna extra koldioxid vilket ökar växthusgaser i atmosfären. När vi använder el, värmer våra hus och förflyttar oss med bilar, bussar och flygplan orsakar vi koldioxidutsläpp eftersom vi då använder fossila bränslen som bensin, diesel, olja, naturgas och kol.

Andra orsaker till förstärkt växthuseffekt är skogsavverkning. När biobränslen som ved eldas släpps koldioxid ut, men så länge nya träd ersätter de som huggs ner ökar inte mängden koldioxid i atmosfären. Problemet är att många av jordens skogar avverkas. En till orsak är utsläpp från jordbruket. Jordbruket släpper ut gasen lustgas som bildas när marken brukas och gödslas. Produktionen av animaliska livsmedel står också för en stor del av utsläppen. Vid produktionen krävs mark, foder och energi och idisslare, som kossor och får, rapar ut växthusgasen metan.

För mycket växthusgaser i atmosfären leder till ett varmare klimat med översvämningar, stormar och smälta polarisar. När polarisarna smälter kommer många landytor hamna under vatten vilket betyder att en stor del av människorna kommer att behöva flytta. Detta leder i sin tur att det blir mer tätbefolkat och då sprids bland annat sjukdomar lättare. Tillgången av dricksvatten kan också bli sämre då. Ett varmare klimat medför även ytterligare torka i redan torra områden och människorna i dessa områden kommer även dem att behöva flytta på grund av vattenbrist. Många växter och djur hotas också av utrotning när deras livsmiljöer förändras så snabbt att de inte hinner anpassa sig. I Sverige kommer medeltemperaturen att öka vilket innebär mildare vintrar och mer regnoväder. Risken för översvämningar i kuststäder kan också öka i kombination med stormar och högre havsnivå, vilket är något som skulle påverka Luleå. Vissa påstår att klimatet kommer att bli kallare när polarisarna smälter eftersom golfströmmen med varmt vatten kommer att ändra riktning. I så fall kommer vi att gå in i en ny istid och då skulle man inte kunna leva här mer.

I framtiden måste vi sluta använda fossila bränslen. Energin i framtiden måste komma från förnybara energikällor som sol, vind, vatten och bioenergi, inte från kol eller olja. Den förnybara energin tar aldrig slut vilket de fossila bränslen någon gång i framtiden kommer att göra. Den ger inte heller några farliga restprodukter eller föroreningar och bidrar inte till den globala uppvärmningen. I produktionen av vind- och solenergi går det åt lite vatten vilket gör att man sparar på färskvattnet. Att inte använda fossila bränslen ger renare luft i städerna och man kan då andas in luften utan risk för att skada hälsan. I vissa delar av världen är luften idag så dålig att invånarna rekommenderas att inte vistas utomhus, allt detta på grund av koldioxidutsläppen från biltrafiken och fabrikerna. Kostnaden för hållbara alternativ har gått ned snabbt de senaste åren vilket är positivt då det får folk att välja dessa alternativ istället. I Sverige har regeringen beslutat om saker som lägre skatt för förnybara bränslen, bränslesnåla bilar och ökade energiskatter.
Vi måste själva tänka på hur vi transporterar oss, hur vi bor och vad vi äter. Vårt ekologiska fotavtryck ute i världen är stort och växande. En del saker vi kan tänka på är att åka mindre bil, konsumera mindre, köpa mindre plastprodukter, äta mindre kött och dra ner på energianvändningen. Alla kan göra någonting. Vi alla människor måste tänka på hur vi handlar för att vi ska kunna göra skillnad. Det räcker inte med att bara några gör bra saker för miljön, utan alla måste tänka på det. Detta inkluderar alla länder. Det är extra viktigt att vi i Sverige, som är ett av de länderna i världen som släpper ut mest växthusgaser, drar ner på våra utsläpp. Idag jobbar hela världen för en hållbar utveckling. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling antogs år 2015 på ett toppmöte i FN i New York. Alla länder i världen ska arbeta för målen till år 2030 och det är varje lands regerings uppgift att målen nås i landet. Vid FN:s klimatkonvention i Paris samma år enades man om målet att få den globala uppvärmningen att stanna under 2 grader och sträva mot ett mål på 1,5 grader. Även lokalt jobbar man med mål för en hållbar utveckling. I Luleå finns Vision Luleå 2050.

För att bidra till en hållbar utveckling kan jag välja att åka kollektivt istället för bil eller gå eller cykla när jag ska någonstans, dra ner på användningen av varmvatten, stänga av apparater när jag inte använder dem, släcka lampor, undvika att hälla ut kemikalier i avloppet och inte slänga skräp i naturen. Det min familj kan göra är att använda energieffektiva hushållsapparater, sänka innetemperaturen, sortera förpackningar, lämna förbrukade batterier till miljöstationen och glödlampor till återvinningscentralen, städa utan kemikalier, välja miljömärkta rengöringsmedel och inte tvätta i för höga temperaturer. Vi kan även köpa en mer bränslesnål bil eller en bil som inte går på fossila bränslen. Vi kan till exempel köpa en elbil eller en bil som går på biogas. Biogas är ett förnybart bränsle som ger mycket mindre koldioxidutsläpp än bensin och diesel. Biogas, som utvinns genom rötning av till exempel livsmedelsavfall, gödsel eller avloppsslam, ersätter inte bara fossila bränslen utan tar också hand om avfall.

Som konsument kan jag välja att köpa miljömärkta varor, till exempel varor som är märkta med Bra Miljöval, Svanen eller Ecolabel. För att bidra till ett hållbart fiske kan jag köpa fisk som är märkt med MSC. Jag kan också minska på köttet, ersätta det med baljväxter eller börja äta helt vegetariskt. Det är också bra om jag konsumerar mindre eftersom industrierna släpper ut växthusgaser. Jag kan även köpa mat efter säsong. När till exempel fisk, frukt och grönsaker har sina säsonger har de hög kvalitet och är prisvärda. Det är inte bara bättre för miljön, utan också bättre för ekonomin.

Jag kan även välja att handla närproducerad mat, det vill säga mat som är odlad eller producerad nära mig, även fast det oftare är billigare att köpa importerad mat. Om jag väljer närproducerad mat blir transportsträckorna kortare och miljöbelastningarna mindre. Transporter medför utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid som ökar växthuseffekten. Även andra miljöfarliga ämnen som kväveoxider och hälsofarliga partiklar bildas i trafiken. För att klara transporterna innehåller livsmedlen ofta mer tillsatsämnen och behöver förpackas mer än närproducerade livsmedel. Genom att köpa närproducerad mat stödjer jag lokala lantbruk vilket gör att de får sälja mer. Avståndet mellan odlare och konsument är inte det enda man bör tänka på, man måste också tänka på odlingssättet. Växthusodling kräver mycket mer energi än frilandsodling. Därför är det bättre att exempelvis importera tomater från varmare länder än att odla dem i växthus i Sverige. Att välja livsmedel som är frilandsodlade ger alltså ibland mindre koldioxidutsläpp även fast transportsträckorna är längre. Transporten från butiken hem till mig är också en del av matens transportsträcka. Jag kan tänka på att handla i en närbutik som jag kan promenera till istället för att ta bilen till en butik som ligger ett par mil bort. Då bildas inga miljöskadliga utsläpp. Jag kan även försöka att avstå från att köpa produkter som har transporterats från andra sidan jorden, till exempel exotiska frukter, ris eller apelsinjuice. Istället kan jag välja att köpa frukt eller bär som odlats i Sverige, inhemska sädesslag eller svartvinbärssaft.

Som konsument kan jag också välja att köpa mer ekologiska varor. I affärer kan jag titta efter livsmedel som exempelvis är KRAV-märkta eller märkta med EU-ekologiskt. Ekologiska livsmedel är naturliga och rena. De innehåller inga onaturliga tillsatsmedel som aromer, färgämnen eller konserveringsmedel. Djuren tas hand på ett bättre sätt, de får ekologiskt foder som till största del är odlat på samma gård och de får röra sig fritt både ute och inne. I det ekologiska lantbruket används inga kemiska bekämpningsmedel och inget konstgödsel. Konstgödsel innehåller näringsämnen som kväve, fosfor och kalium. Kvävet i konstgödsel är energikrävande att tillverka och det går åt mycket olja i framställningsprocessen vilket ger koldioxidutsläpp. Fosfor tillför giftigt kadmium till åkrarna som anrikas i jorden, tas upp av växterna och slutligen hamnar på våra tallrikar. Användning av konstgödsel orsakar övergödning vilket är ett miljöproblem. Näringsämnen läcker ut i naturen och då ökar växtligheten i sjöarna och syrefria bottnar utan liv uppstår. Detta beror på att syret förbrukas vid nedbrytningen av allt dött växtmaterial.

Förr i tiden bodde människorna i byar på landsbygden och livnärde sig på jordbruk. Man bytte varor med människor som bodde i närheten. Efterhand började man använda sig av pengar och man samlades och gjorde affärer i marknader. Så småningom började länder handla med varandra och det bildades så kallade handelsleder. Man seglade till olika delar av världen och sålde saker som skinn, salt och kryddor. På 1800-talet fick industrialiseringen sitt genombrott i världen och man lämnade jordbruket. Man började producera varor i fabriker och det blev därmed möjligt att masstillverka varor. Människorna flyttade till städerna och blev arbetskraft i de nya industrierna. Varor fraktades från ett ställe till ett annat. Idag importerar vi varor från andra sidan jordklotet. Det finns därmed ett större utbud på marknaden och vi kan köpa varor som vi själva inte kan tillverka. Idag handlar vi inte bara med människorna nära oss, utan vi handlar med hela världen.

Idag lever vi alltså i en globaliserad värld. Att leva i en globaliserad värld betyder att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och alla människor har bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Vi lever i en värld som är mycket mindre, närmare och snabbare än den världen människorna innan oss levde i. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig mycket lättare mellan länder och kontinenter och vi är allt mer beroende av varandra. Efter andra världskriget har världshandeln växt och importen och exporten av varor och tjänster har ökat. Vi har lämnat industrisamhället bakom oss och vi lever nu i en ny tid som man brukar kalla för informationssamhället och det är mycket tack vare internet. Den traditionella varuhandeln är också effektivare än förr, med hjälp av bland annat dagens stora containerflyg. Idag delas produktionen upp på olika platser på ett sätt som inte gick innan.

Fördelar med globalisering är att arbetstillfällen skapas på nya platser runt om i världen, fattiga områden i världen har fått det bättre ekonomiskt och allt mindre människor lever i fattigdom, produktionen blir mer effektiv då konkurrensen ökar och det finns mer produkter som konsumenterna kan välja mellan. Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter sprids också över världen vilket är positivt särskilt för de mest utsatta människorna i världen. Nackdelar med globalisering är att de fattiga blir ännu fattigare om de inte införlivas i världsekonomin samtidigt som de rika blir ännu rikare, miljö och människor kan fara illa då produktionen flyttas till länder med dålig lagstiftning och att tempot på arbetsplatserna ökar vilket kan leda till ohälsa för dem som jobbar där. Globaliseringen har också lett till en ohållbar användning av naturresurser och ökade miljöproblem.